Lilla vän

I lördags var du färdigbakad, och hade jag gjort annorlunda hade jag kanske suttit här med dig på min arm. En liten, liten groda helt och hållet beroende av mig i 18 år. Herregud, vilken konstig känsla. Hur skulle jag kunna ta hand om dig, helt själv, utan jobb, utbildning, boende? Jag vet att de där sakerna inte spelat någon roll när du väl kom om jag valt så, men jag ångrar inte mitt val. Det var bäst så här, jag hade aldrig kunnat vara bra för dig. Jag kan ju inte ens vara bra för mig själv!
Jag lät dig flyga och jag hoppas att det är bra väder vart du än är.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0